[musicblogg.se] trouble : trouble

Och dom trodde man inte kunde mumla i en blogg, n�n m�ste ju bevisa det fel med..

Om jag kommer hem fr�n en f�rsta dejt s� kan pappa fr�ga ”Jaha sa han att han �lskade dig?” d� brukar jag s�ga ”men pappa det �r ju f�rsta g�ngen vi tr�ffades, det skulle v�l vara lite l�skigt”. Men det tycker d� inte min far, han brukar s�ga att han visste att han �lskade min mamma fr�n f�rsta sekund och att ingen som inte k�nner s� �r v�rda hans d�ttrar. Han skulle nog vilja att ens kille visste att han �lskade en innan han var f�dd, liksom f�dd till att g�ra allt f�r en. Detta �r f�rst�s en del av hans �verbeskyddande som ibland (ofta) kommer fram, och som s�kert m�nga pappor h�ller p� med, hur som helst �r det himla gulligt och jag ser verkligen upp till min pappa f�r det s�ttet han avgudar min mamma.

Niklas (som jag bor med) och pappa �r ganska lika p� m�nga andra s�tt som att b�da alltid �r lite f�r �rliga mot mig, hur dom alltid s�ger vad dom tycker och �ter alldeles f�r mkt ost och korv. Men inom k�rleks r�d �r de helt olika, om jag kommer hem fr�n en dejt till Niklas och s�ger ”Tror du han tycker om mig?” D� �r svaret, ”Varf�r skulle han g�ra det, han k�nner dig ju inte, han vill v�l knulla” och s� var man nere p� marken igen, s� mycket f�r en kv�lls f�r�lskelse. Och n�r allt g�tt �t helvete och man mist n�gon man faktiskt tyckte om d� s�ger Niklas ”Vad var det jag sa, det d�r visste du ju redan”. Nu l�ter det som han inte bryr sig, det g�r han, b�de han o Rakel �r helt underbara, det Niklas g�r �r att skydda mig, p� helt annat s�tt �n pappa men de kanske �r lika med det h�r med, pappa genom att tycka att jag inte ska tr�ffa n�n som inte �r tok k�r i mig, Niklas genom att tycka att jag aldrig ska bli tok k�r sj�lv.

L�ste en artikel om dopamin och lust, dom skrev om att en helt annan substans tar �ver n�r man blir k�r, inte som att man inte �r k�t l�nge d� men att man blir det p� ett lugnare och annorlunda s�tt. Om det �r s� enkelt att det bara �r olika �mnen, kan man inte bara hitta ett l�kemedel som g�r att det bara forts�tter att vara dopamin i ens kropp. D� skulle m�nniskor (som jag sj�lv) som inte riktigt klarar av att ligga med n�n utan att f� k�nslor bara ta ett litet piller � sen slapp man allt skit som det �r att tycka om n�n. Nej sj�lvklart skulle det vara hemskt men t�nk p� alla j�vla k�rleks filmer n�r tjejen blir k�r i en idiot som behandlar henne som skit, men hon �r ju s�� k�r s� det m�ste g� en hel film innan hon uppt�cker t�nten (alltid snygg i filmer, aldrig snygg i verkligheten) som egentligen inte �r en t�nt som �r hennes stora k�rlek, t�nk om hon bara tog ett piller s� man slapp f�rsta timmen av filmen. Skulle inte det vara sk�nt?

L�s inte mer, skit tr�kigt om man inte bor h�r. Fast har du l�st mitt babbel �nda hit s� kan du v�l iof lika bra forts�tta, hur mkt v�rre kan de bli?

Vilken himla start p� en fredag. Efter baletten i morse (som jag kom inspringandes till 2 minuter �ver tio, dvs jag kan aldrig vara 10 min i f�rv�g som alla andra organiserade m�nniskor �r) s� skulle jag m�ta Niklas f�r att fixa v�r ”hus skatt”. Grejen �r den att vi har br�kat om detta med council i 5 m�nader nu, eftersom vi inte ska betala detta d� vi �r studenter. Hur som helst gav min skola mig fel papper s� vi blev kallade till r�tten f�r de hade f�tt fel papper och ingen betalning. I England kallas man till r�tten f�r precis allt s� detta �r inte s� farligt men vi skyndade oss iaf till council f�r att f� in pappren � slippa r�tten och r�ttskostnader.

Jag var d�r hos en gullig tjej som avbokade r�tteg�ngen och v�r ev r�tteg�ngs kostnad. D�rf�r blev Niklas o jag ganska sura n�r vi fick hem en r�kning p� r�ttskostnader f�r n�gra dagar sen. Vi gick d�rf�r dit idag f�r att �verklaga:

Niklas s�ger �t mig att prata f�r att jag l�ter ”sn�ll” men han st�r �nd� bakom mig och r�ttar min engelska (som en papegoja typ). Mannen vi pratar med s�ger att r�tteg�ngen inte blivit avbokad och att vi m�ste betala 650 till 900 kr f�r r�ttskostnaden. Den v�rsta med allt var att r�tteg�ngen skulle vara idag, s� vi undrar d� om vi borde g� dit om den �nd� inte blivit avbokad, men idioten vill ju inte f�rst� utan s�ger bara ”Ni m�ste betala”, efter att vi fr�gat samma fr�ga p� 13 olika s�tt blir Niklas sur och sen sp�ra allt och tills slut slutade mannen att prata med oss. Dom sa �t oss att betala nu f�r annars kunde de l�gga p� �nnu mer, men Niklas o jag t�nkte att fan heller, d� betalar vi hellre mer sen �n att betala denna inkompetenta m�nniska n�got.

Vad g�r vi d�? Jo jag fr�gar Niklas: -Ska vi ta en ny k�lapp och hoppas p� b�ttre tur med n�sta? Detta gjorde vi, vi stod och k�ade i protest och stirrade surt p� mannen tills samma man kallar fram oss igen (han sk�mdes). Miffot (ledsen har m�nga namn f�r puckot just nu) f�rklarar sen samma sak igen, utan att lyssna p� oss, till slut s�ger Niklas ”Vi skiter i betalningen, lyssna p� oss, vi undrar om dom sitter d�r i r�tteg�ngen och v�ntar p� oss, d� borde vi ju ringa o s�ga att vi inte kommer”, d� fattar hon som jobbar d�r bredvid den ointelligenta mannen vad vi menar och verkar f� modersk�nslor f�r oss, f�r hon ringer ett enda j�vla samtal och f�r bort m�tet och alla betalningar p� 1 min. Vi va s� glada att vi kunnat gr�ta, men jag �r fortfarande s� r�dd f�r engelska systemet d�r en person kan r�dda en samtidigt som en sur person kan ge en massa j�vla b�ter och f�rst�ra allt. Hur som helst att vi brydde oss mer om att n�n fick sitta � v�nta p� oss p� ett oavbokat m�te �n pengarna verkade r�dda oss idag.

Strumpbyxor och trosor innanf�r jackan

S� ig�r hade jag j�tte br�ttom till skolan eftersom jag fastnade med kaffe drickande Niklas och f�r mycket musik i mitt sovrum. S� jag drog p� mig ytter kl�derna fort och sprang iv�g till skolan, fastande med att hj�lpa en sopkille (allts� s�dan som tar hand om sopor, han va ingen sopa) som hade fastnat med n�nting s� jag missade bussen. S� jag kom till skolan 1 min innan lektionen b�rjade och hade d� redan brutit mitt ny�rsl�fte om att aldrig stressa till lektionerna. Hur som helst �r vissa i min klass v�ldigt pryda och v�lkl�dda o f�r en att vilja liksom trycka ner dom lite. S� runt just dom personerna s� str�cker man lite p� sig och g�r som om man tycker man �r snyggast och prydligast i v�rlden, n�r jag tog av mig jackan just bredvid n�gra av dessa personer uppt�ckte jag att jag p� n�tt j�vla vis hade f�tt med mig ett mar strumpbyxor och trosor underjackan som fastnat i min halsduk, hur vet jag inte men fan va kul det s�g ut. S� vad g�r man? Jag st�ngde s� klart jackan j�vligt fort och sa ”usssh va kallt de �r, beh�ller nog den h�r p�”. Hemskt nog va det v�ldans varmt s� jag h�ll p� att f� v�rmeslag av att sitta med den p�, tillslut s� sket jag i det och fick helt �ppet sitta och kr�ngla upp mina strumpbyxor och trosor fr�n halsduken. D� t�nkte jag, nu Sofie slutar du stressa, det h�r �r ju inte riktigt klokt.

Annars var g�rdagen en v�ldigt underbar dag, jag hade en usel m�ndag s� tror n�n kosmisk lag ville j�mna ut det lite f�r mig, n�n kanske t�nkte ”Nu har v�l hon haft nog med skit f�r den h�r veckan”. Jag var p� boxning p� kv�llen och efter�t kom min tr�nare ifatt mig med sin bil, jag har ju sagt �t dom nu att jag v�grar t�vla, kan ju sparra � s� p� tr�ning men inte �ka iv�g p� t�vlingar och sl� ner andra. S� d�rf�r har jag inte f�tt g� upp en grupp, vilket vart lite surt f�r jag har anstr�ngt mig s� j�vla mycket. Hur som helst s� �r det en av tr�narna (han som stanna med bilen) som inte har lika mkt imot mig som de andra, kanske till och me tycker om mig. Han lovade ig�r att han skulle g�ra allt han kunde f�r att jag skulle f� g� upp till den gruppen, fast jag inte ville t�vla, han tyckte de va or�ttvist att jag skulle f� va kvar h�r n�r jag jobbade h�rdast. Vem vet, han kanske inte kan �vertyga de andra mansgrisarna att f� upp mig men det r�cker faktiskt med att han sa det till mig, att han sa att han trodde p� mig och tyckte jag var fit. Me lite tur f� jag byta grupp, skulle vara skoj att se n�gra av dom i klubben sl�ss mot min gamla klubb (skulle h�lla p� v�stra Londons club utan tvekan, s� h�rliga killar).

Nu har jag best�mt vad jag ska g�ra min extended essay om, ”resciliance” motst�nds kraft hos folk som v�xt upp under hemska f�rh�llanden. Lite flum tycker vissa men jag har hittat mycket nya artiklar om det och verkar vara ett popul�rt �mne att forska om, finns mycket l�sning. Min egen uppfattning �r att det �r mycket biologiskt avg�rande mer �n n�r man tidigare kollade mest p� milj�n under uppv�xten. En blandning s� klart och folk kan l�ra sig at bli starka individer men det verkar ju minst sagt som om detta �r l�ttare och sv�rare f�r olika m�nniskor.

Kaffe p� de h�r? Kaffe p� allt. Kaffe efter mat, kaffe efter tr�ning, kaffe till och efter plugg. Kaffe till mys, kaffe till piano. Kaffe till sex? Nej d�r g�r gr�nsen, kanske det enda kaffe inte funkar med, men kaffe efter sex funkar iaf. Kaffe funkar till allt (utom sex)=dagen slutsats.

Och s� fick hon r�tt fast hon hade fel..

Liksom de flesta barn blev ocks� jag tvingad att prova olika aktiviteter som min mamma �nskat att hon hade gjort n�r hon var liten. De tv� mest f�r�dande av dessa var balett och piano. Min piano l�rare var en polsk otroligt str�ng kvinna som tyckte att barn skulle kunna spela ”h�r dansar h�r gurka” fyrh�ndigt innan de skulle l�ra sig g�, varf�r detta inte tog d�d p� mitt musikintresse f�r alltid �r �nnu oklart men jag hade fobi f�r piano tills jag blev 18. Ballet var n�stan sn�ppet v�rre, en latinsk strikt tr�dsmal kvinna som inte hade f�rm�gan att le, tvingade oss stackars barn att st� och sparka med raka ben ut i luften i 2 timmar, detta i en ful rosa kjol som mamma satt p� mig trots att jag egentligen v�grade ha kl�nning tills det jag fyllde 10. Kanske hade mamma otur med att vi fick s� o�dmjuka l�rare eller s� struntade hon fullkomligt i att jag och min syster hatade balett och piano d� hon trodde de skulle g�ra oss mer kulturella. Vad h�nde? Jo hennes dotter b�rjade med en s�dan kulturell sport som boxning, som endast g�r ut p� att sl� ner sin motst�ndare, just nu �nskar hon nog att hon bytt den d�r dans l�raren n�r jag var 7.

V�rst av allt �r att n�r vi nu pratar om det s� f�r min mamma det till att det �r hennes f�rtj�nst att jag nu spelar piano och dansar balett, f�r ja nu s� �lskar jag faktiskt mitt piano i sovrummet och sitter p� en buss i n�stan en timme f�r att dansa i en kall sal mitt i London. Detta �r dock inte hennes f�rtj�nst, hade hon bytt l�rare hade jag vart mycket b�ttre eftersom jag inte haft ett uppeh�ll med b�de piano � balett i 10�r medans jag kom �ver mitt trauma (�verdrift s� de skriker om de). N�r jag var 12 s� struntade jag i mammas balett och b�rjade p� jazzdans ist och det var nog det som r�ddade mitt dansintresse, lika s� min gamla pianol�rare p� bergslagen som visade mig hur underbart lugnande det kan vara att spela piano.

Det var meningen att jag skulle sluta med boxningen efter jul, jag lovade n�stan b�de mamma o Johan detta d� b�da �r s� oroliga att jag ska f�rst�ra min n�sa. Helt �rlig �r jag det med, inte direkt sugen p� att g� och se ut som en mopps (s�n d�r hund i pocahontas som ser ut som den g�tt in i en v�gg), men det kan inte hj�lpas, till jag hittar n�tt lika tillfredst�llande att g�ra som ger s� bra tr�ning forts�tter jag. Jag hatar ocks� att erk�nna det men tr�narnas skrik och or�ttvisa behandling av folk p� klubben g�r att man ger mer, mig �r de ganska schyssta mot f�r tillf�llet men de �r n�stan v�rre. I tisdags va de p� en ny kille som var ganska stor, de var s� j�vla elaka, jag var s� f�rbannad att jag inte kunde kolla p� min coach, tur nog fatta han de och l�t mig va tills jag lugnat ner mig. Det �r kanske fel, men hellre att jag g�r dit och blir f�rbannad �n �r som folk i skolan som just nu �r n�sta p� att bryta ihop. Vi har s� sjukt mycket skolarbete, folk b�rjar m� riktigt piss faktiskt, de �r ibland d�liga instruktioner av skolan och alldeles f�r m�nga inl�mningsuppgifter som kolliderar, jag tror inte n�gon var f�rberedd p� det h�r extrema tempot. Jag har riktig prestations �ngest, hittills har skolan g�tt v�ldigt bra, men jag �r hela tiden r�dd f�r att inte orka. T�nker ibland p� morgonen n�r jag vaknar, ”hur fan ska jag orka �nda tills ikv�ll? Och t�nk om jag bara inte pluggar idag, d� f�r jag inte in uppgiften tills imorgon och blir underk�nd” Men man orkar, och p� n�tt s�tt s� f�r man alltid in det i tid. Ska verkligen f�rs�ka att inte l�ta mig bli stressad, det skulle f� mig att sova b�ttre om n�tterna, mina n�tter nu �r hemska. Jag ligger och t�nker p� skoluppgifter utan att kunna styra tankarna och n�r jag �ntligen somnar dr�mmer jag s� konstiga dr�mmar. F�rr kom jag aldrig ih�g vad jag dr�mde, nu �r det som om jag ska ta igen alla f�rlorade dr�mmar sen jag f�ddes k�nns det som, �r som en himla maraton filmuppvisning varje natt. Mindre kaffe, ett break fr�n plugg innan jag somnar om kv�llarna f�r distans, det �r n�rmaste planen ;)

Du �r b�st nu men du var b�ttre f�rr...

Hemma �ver julen, sen �r det n�stan sv�rt att �ka tillbaka, �nd� s� k�nns det som att br�stet blir lite l�ttare s� fort jag landat p� gatwick flygplats och l�mnar planet.

T�nk vad jag oroade familjen efter gymnasiet, dom som tyckte jag var s� bra n�r allt var som d�. Efter att ha jobbat asset av mig i tre �r f�r att f� bra betyg p� natur, skaffat pojkv�n som st�ttade mig in i det sista och haft planer p� att bli advokat s�, s�ker jag in p� en s�ngutbildning, packar mina v�skor, gjorde slut med Johan, bryter allt och flyttar till London. Inte konstigt att dom tyckte jag var b�ttre f�rr, samtidigt som jag aldrig n�nsin k�nt mig mer som jag. Dom kanske aldrig f�rstod det men det var Johan som fick mig att �ka till London, han var den som trodde p� mig, �ven efter vi gjort slut. N�r jag var d�lig, fick han mig att k�nna mig att jag d�g och n�r jag var bra, fick han mig k�nna mig b�st. Jag �r evigt tacksam f�r att han fick iv�g mig hit, i b�rjan av psykologlinjen ringde han mig efter en av de v�rsta dagarna d� jag bara ville hem

- Jag tycker folk e s� j�vla d�mande och ytliga

- Skulle det bli b�ttre om du �ndrade dig och inte var s� best�md med i allt du tycker?

- Antagligen, men fan heller att jag �ndrar mig.

- Nej just det, jag �lskar dig f�r det men sluta klaga och lev med det. Det har alltid vart ditt val, ryck upp dig f�r fan.

Det var nog allt vi sa, men sen blev det b�ttre. S� n�r jag �ker hem s� �ker jag hem till tv� familjer, f�rst min egen och sen Johan och hans familj. Detta tycker alla f�rst�s �r himla konstigt. Jag tror egentligen att bra ex-relationer �r en klich�, n�r n�n f�r en ny, hur ska det g�? Roligt att ha en kille som umg�s n�ra med sitt ex, ingen l�tt situation. Jag o Johan pratade om att s�ga att vi var kusiner d�, om vi fick nya, men verkar ganska oh�llbar l�sning. T�nker dock att om jag tr�ffar n�gon som bryr sig s� varf�r skulle han vilja att jag br�t upp fr�n min b�sta v�n, det skulle g�ra mig otroligt olycklig att vara utan honom.

Mamma och pappa tyckte psykolog var en otroligt d�lig ide, de trodde jag skulle bli f�r personligt engagerad, vilket jag kanske kommer blir. �rligt talat s� blev jag ju fan f�st vid en vandrande pinne n�r jag hade en, och min kanin ska vi ju inte ens prata om. Men s� fort jag b�rjade med musik, blev psykolog den b�sta ide jag n�gonsin haft tyckte det, allt b�ttre �n musiker. Nu n�r de accepterat att jag vill vara h�r i London och plugga �r b�da ett stort st�d och uppmuntrade g�llande min utbildning, det betyder mycket.

Alla �r tillbaka i huset nu, Niklas sa att nu kan vi b�rja hata varandra med en liten del av hj�rtat igen, haha s� �r det nog, om�jligt att inte blir irriterad n�r man bor i en litet l�genhet att inte g� varann lite p� nerverna men �rligt s� kunde jag inte bo med b�ttre v�nner. Och �ven om mamma � pappa tyckte att jag var gladare f�rr i tiden s� kan jag inte komma ih�g att jag n�gonsin skrattat s� mycket som jag g�r hemma i l�genheten. Ig�r tyckte jag att jag och Niklas skulle adoptera ett barn, en liten plutt att ha i s�ngen och gosa med (ja vet att jag borde b�rja med en hund) Niklas tyckte det var en d�lig ide f�r att d� skulle vi beh�va betala council tax eftersom ungen inte �r student, som om det skulle vara f�rsta problemet?!?! Att vi inte ens skulle ha r�d att ge ungen mat verkade inte ens �verv�gas.

Jag hittade p� tal om hundar ett foto p� en collie som jag f�tt som f�delsedags kort n�r jag var fjorton (nej jag st�dar inte s� ofta), hur larvigt som helst men den �kte med till London och st�r nu p� mitt skrivbord precis som alla tjejer hade n�r de va i tolv-�rs �ldern och inte hade uppt�ckt sex �n. Skulle ju inte kunna leva p� landet just nu, d� jag till och med tycker Uppsala �r hel d�tt, men en del av mig har �nd� en barnslig dr�m om ett hus vid vattnet och en stor brun-vit collie hemma. Helst en stor flygel i vardagsrummet ocks�, och en stor s�ng med bl�-vit rutiga lakan, som dom i h�stens reklamen, tycker dom ser s� mysiga ut. F�r v�l se hur det g�r med den planen men kanske n�n dag. Nu �r mitt f�rsta projekt att f� syrran till London, saknar henne s� otroligt och skulle vara s� h�rligt att ha henne hos mig. B�sta s�ttet skulle va att f� na o tr�ffa en kille h�r, d� skulle hon komma mer sj�lvmant, aja f�r bli morgondagens problem.

Och hur t�nkte jag d�r?

Nu �r det slut dejtat. Tycker inte ens om det ordet s� det �r nog lika bra de. Var p� min andra dejt sen jag flyttade tillbaka till London. T�nka sig, den va fan v�rre �n min f�rsta. B�da killarna har lyckats vara spydiga kostym-killar, jag avskyr s�nt! Tyv�rr visste jag inte det n�r jag gick med p� att tr�ffa dom, nu har jag en ny teori, f�r Niklas h�vdade att jag tr�ffade idioter f�r att jag tr�ffade dom p� ghetto st�llena men det �r inte sant, man kan tr�ffa n�n var som helst i London och s� l�nge det �r jag som tr�ffar m�nniskan s� kan jag lova att det �r n�n som �r lika trevlig som en flugsvamp. D� tr�ffar jag hellre en kille som �r en skith�g fr�n b�rjan s� slipper man bli f�rv�nad sen, d� har man ju bara sig sj�lv att skylla.

Den h�r killen var jag p� dejt med i tisdags (ska skriva det i min kalender, dagen d� jag dejtade min SISTA engelsman) han jobbade p� n�tt f�retag i Bank (aff�rsomr�de) och hade ett ”s�nt bra jobb”, f�rst snackade han om hur mycket pengar han tj�nade i en halvtimme och det �r fan det osexigaste jag vet sen s� pratade han en halvtimme till om alla resor till USA man fick �ka p� med jobbet d� man jobbade p� ett Amerikansk bolag, precis r�tt sak att s�ga om man vill ha mig i s�ng verkligen, har bara haft en pappa som jobbat i usa halva min barndom d� jag mest av allt ville ha honom hemma, s� nej det var inte heller till den jobbiga m�nniskans f�rdel. Sen avskydde han pojkflickor och tyckte att det var s� bra att jag var s� ”tjejig” av mig, och l�t killar g�ra de killar skulle och tjejer de vi var bra p�. Som vadd�? Sminka oss eller? Jag �r j�tte d�lig p� det, har inget t�lamod alls, lite mascara sen drar jag. Jag ville allvarligt talat spy p� m�nniskan, det skulle vart roligt, jag skulle nog kunna ta den offentliga f�rnedringen bara jag fick se hans min.

Iaf s� hade David k�pt massa kakor n�r jag kom hem, sjukt goda och efter att ha suttit och f�tt medh�ll av tv� killar o rakel en timme om hur alla engelsm�n bara vill ha sex s� k�ndes det lite b�ttre.

Vi har f�tt en pump!:D:D:D Vi slipper nu st� som gollum och duscha, kommer sjukt mycket vatten nu, g�r n�stan ont att duscha men jag bryr mig inte, det �r helt underbart, tror det h�jde v�r levnadsstandard till typ dubbla. Tyv�rr var jag inte hemma n�r m�nniskorna som skulle installera pumpen kom (tre av v�r landlords typ kusiner) s� hittade tre karlar i min garderob(ja den skulle tydligen installeras d�r) n�r jag kom hem med mina trosor runt omkring dom. Jag hade tv�ttat s� allt l�g just vid pumpen, det s�g faktiskt skit kul ut.

I fredags skulle jag o Niklas med Rakel p� n�n spelning som sen skulle va klubb. Vi drack o sen �kte vi dit efter att ha haft en j�tte mysig halloween middag hemma. Spelningen var fruktansv�rd, eller bandet var rent musikaliskt j�tte bra men m�nniskorna var s� tr�kiga, det tyckte Niklas med s� det slutade med att alla tre gick p� olika klubbar. Jag f�rs�kte hitta en klubb jag vart p� f�rut men blev stoppad av en kille som f�rs�kte f� in folk till Avalon(en ghetto klubb). Han va schysst f�r jag v�grade st� utanf�r den klubben sj�lv(lite f�rnuft har jag kvar) s� han fick prata med vakten och f�lja med mig f�rbi dom och h�nga in jackan innan han fortsatte med sitt jobb. Sen ringde Niklas och undrade vart jag var och innan jag han varna honom f�r att jag var p� det v�rsta ghetto st�llet i shorditch som existerar la han p�. En kvart senare var han p� samma klubb och hade �verlevt att ta sig in, har ingen aning om hur, vi konstaterade att alla killar d�r inne ville d�da honom. Tror vi skyddade varandra. Men skit h�rlig musik var det och fast Niklas tyckte det var livsfarliga ghetto pretenti�sa gangsters/ wannabe gangsters d�r s� hade han ocks� skoj.

S�ndagen har g�tt �t till att l�sa ett o�ndligt l�ngt psykologiskt dokument om hur vi uppfattar ord. Blev klar klockan halv tolv och sista meningen var(�versatt nu d�): ”Tills ny bevisning p�tr�ffas s� kan vi fortfarande bara spekulera i fr�gan” Man l�ser inte n�got s�� l�ngt f�r att f� veta att de inte vet n�nting, d� f�r man fan skriva en varnings text i b�rjan, jag har suttit och �versatt och lusl�st en hel text f�r att f� klarhet inom �mnet de skriver om och s� slutar dom s�, jag vill v�l inte v�nta p� ny bevisning n�r min rapport ska in heller, muppar!