[musicblogg.se] gujn : Gurras radioblogg

Elevhandledning

Hej

H�r �r en handledning om hur man g�r en dokument�r. Den �r framtagen f�r dokument�rfilm, men trots det mycket anv�ndbar �ven om man ska g�ra radiodokument�r.

Elevhandledning

De m�nskliga r�ttighterna

FN:s allm�nna f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna

FN:s allm�nna f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna best�r av 30 artiklar. Nedan presenteras en f�renklad �vers�ttning av Amnesty International h�mtat ur tidskriften P�draget. F�r originalversion se www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?module_instance=7

Artikel 1. Alla m�nniskor �r f�dda fria. De �r lika mycket v�rda och lika r�ttigheter. De har f�rst�nd och samvete och b�r behandla varandra som om de tillh�rde samma familj.

Artikel 2. Alla m�nniskor ska ha de friheter och r�ttigheter som st�r i den h�r f�rklaringen. Man ska inte g�ra n�gon skillnad p� dem som h�r till andra folkslag eller som har en annan hudf�rg. Man ska inte ha olika r�ttigheter f�r flickor och pojkar eller f�r kvinnor och m�n. Det ska inte spela n�gon roll vilken tro man har, vilket parti man r�star p� eller vilket land man kommer ifr�n. Man ska inte ha andra r�ttigheter d�rf�r att man rik eller d�rf�r att man tillh�r en m�ktig och k�nd familj.

Artikel 3. Alla m�nniskor har r�tt att leva. De ska vara fria s� att de sj�lva kan best�mma �ver sitt liv. De ska kunna leva i trygghet och s�kerhet.

Artikel 4. Ingen f�r h�llas som slav eller tr�l. Det �r f�rbjudet att s�lja och k�pa m�nniskor.

Artikel 5. Ingen f�r uts�ttas f�r tortyr eller annan grym och om�nsklig behandling. Man f�r inte straffa en m�nniska som om hon skulle vara alldeles v�rdel�s.

Artikel 6. Vem som helst har r�tt att �verallt bli erk�nd och behandlad som en egen person.

Artikel 7. Lagar ska g�lla lika f�r alla m�nniskor och ge alla m�nniskor samma skydd. Alla har r�tt att f� skydd mot de or�ttvisor som beskrivs i den h�r f�rklaringen.

Artikel 8. Alla har r�tt att f� hj�lp av sitt lands domstolar om n�gon f�rs�ker att ta ifr�n dem de r�ttigheter som de ska ha enligt lagen.

Artikel 9. Ingen f�r anh�llas, f�ngslas eller tvingas l�mna sitt land utan anledning och rimlig f�rklaring.

Artikel 10. Alla har samma r�tt till en r�ttvis och �ppen r�tteg�ng vid en opartisk domstol. Det g�ller b�de n�r man vill best�mma vilka skyldigheter en person har och n�r man anklagar n�gon f�r ett brott.

Artikel 11. 1. Alla som anklagas f�r n�got brott har r�tt att betraktas som oskyldiga tills en domstol har bevisat att de har beg�tt brottet. Det ska bevisas vid en r�tteg�ng som inte �r hemlig och d�r den misst�nkte har alla m�jligheter att f�rsvara sig. 2. Ingen f�r d�mas f�r n�got som inte var f�rbjudet n�r man gjorde det. Man f�r inte heller d�mas till h�rdare straff �n vad som g�llde n�r man begick ett visst brott.

Artikel 12. Myndigheter och andra f�r inte utan anledning och f�rklaring blanda sigi m�nniskors privatliv, kontrollera deras familj, bostad eller brevv�xling. De f�r inte heller utan anledning g�ra n�got som skadar en m�nniskas rykte. Alla m�nniskor har r�tt att f� laglig hj�lp mot s�dan inblandning.

Artikel 13. 1. Alla har r�tt att resa vart som helst inom sitt land och att sj�lva v�lja var de vill bo. 2. Alla har r�tt att l�mna varje land, ocks� sitt eget, och de har alltid r�tt att �terv�nda till sitt eget land.

Artikel 14. 1. Alla har r�tt att s�ka skydd i andra l�nder om de �r utsatta f�r f�rf�ljelse. 2. Den h�r r�tten g�ller inte om man �r efters�kt f�r n�got brott eller f�r handlingar som strider mot den h�r f�rklaringen.

Artikel 15. 1. Alla har r�tt att h�ra hemma i n�got land, att vara medborgare i n�got land. 2. Ingen myndighet f�r utan anledning eller f�rklaring ta ifr�n en m�nniska hennes medborgarskap eller hindra att hon s�ker medborgarskap i ett annat land.

Artikel 16. 1. Alla vuxna m�nniskor har r�tt att gifta sig och bilda familj. Det ska inte spela n�gon roll vilken tro de har eller vilket folkslag de tillh�r. De har lika r�ttigheter b�de n�r de vill gifta sig, n�r de �r gifta, och om de vill skilja sig. 2. N�r n�gra gifter sig ska b�da tv� vara �verens om att de verkligen vill det. 3. Familjen �r en naturlig och viktig del av samh�llet och har r�tt till skydd.

Artikel 17. 1. Alla m�nniskor har r�tt att �ga saker, b�de ensamma och tillsammans med andra. 2. Man f�r inte or�ttvist och utan anledning ta ifr�n n�gon m�nniska vad hon �ger.

Artikel 18. Alla m�nniskor har r�tt att t�nka och tro vad de vill. S� l�nge de inte skadar andra har de r�tt att handla efter sitt samvete och enligt sin tro. De har ocks� r�tt att g� �ver till en annan tro. De har r�tt att ensamma eller tillsammans med andra ha undervisning i sin tro, h�lla andakter och gudstj�nster. De har r�tt att f�lja de vanor som h�r till deras tro.

Artikel 19. Alla m�nniskor har r�tt att tycka vad de vill och framf�ra sin mening. De har r�tt att ta reda p� andras meningar och id�er – att ta emot dem och att sprida dem p� vilket s�tt som helst och �ver alla gr�nser.

Artikel 20. 1. Alla m�nniskor har r�tt att ordna och delta i fredliga m�ten och att tillh�ra fredliga f�reningar. 2. Ingen f�r tvingas att vara medlem av en f�rening.

Artikel 21. 1. Alla har r�tt att delta i sitt lands styrelse, direkt eller genom personer som de har varit med att v�lja i fria val. 2. Alla ska ha lika r�tt n�r det g�ller att kunna bli anst�llda i samh�llets tj�nst. 3. Landet ska styras s� som flertalet inv�nare vill ha det. Med j�mna mellanrum ska man ordna val d�r de r�stande har flera m�jligheter att v�lja mellan. Vid valen ska alla vuxna ha samma r�tt att r�sta och att l�gga varsin r�st i varje val. R�stningen ska g� till s� att alla som vill h�lla hemligt hur de har r�stat ska kunna g�ra det.

Artikel 22. Som medlemmar i samh�llet har alla lika r�tt till trygghet n�r det g�ller allt s�dant som �r n�dv�ndigt f�r att kunna �verleva. Genom det egna samh�llet och genom samarbete mellan olika l�nder ska man ordna det s� att alla kan leva och utvecklas som fria, trygga och sj�lvst�ndiga m�nniskor.

Artikel 23. 1. Alla har r�tt att f� ett arbete och att sj�lva v�lja vad de vill arbeta med. P� arbetsplatsen ska de behandlas r�ttvist och ha det ordnat s� att de inte tar skada av arbetet. De har r�tt till skydd mot arbetsl�shet.

2. Alla har r�tt till lika l�n f�r lika arbete.

3. Alla som arbetar har r�tt till en r�ttvis och tillr�cklig l�n som g�r att de och deras familj kan leva som m�nniskor. Om det beh�vs ska de kunna f� ytterligare bidrag av samh�llet. 4. Alla har r�tt att bilda och att g� med i fackf�reningar som f�rsvarar arbetarnas intressen.

Artikel 24. Alla m�nniskor har r�tt till vila och fritid. Arbetstiden f�r inte vara s� l�ng att det inte blir n�gon fritid kvar. Man har r�tt till semester utan avdrag p� l�nen.

Artikel 25. 1. Alla m�nniskor har r�tt till s� goda inkomster att det r�cker f�r att de ska vara friska och m� bra. De ska ha mat, kl�der, bostad och st�d fr�n samh�llet d� det beh�vs. De ska f� tillr�cklig hj�lp om de blir arbetsl�sa, sjuka eller invalidiserade. Det g�ller ocks� om n�gon i familjen d�r, eller om de f�rlorar sina inkomster p� n�got annat s�tt som de inte sj�lva r�r f�r. 2. Mammor och barn har r�tt till s�rskild v�rd och hj�lp. Alla barn ska ha samma skydd av samh�llet, vare sig deras mamma och pappa �r gifta eller inte.

Artikel 26. 1. Alla har r�tt till undervisning. Den ska vara gratis �tminstone i grundskolan. Grundskolan ska alla barn g� i. Alla ska sedan ha m�jlighet att forts�tta med yrkesutbildning eller teknisk utbildning. Den h�gre utbildningen ska vara �ppen f�r alla som kan klara den. 2. Undervisningen ska ge alla m�jlighet att utveckla sig efter sin f�rm�ga och sina intressen. Den ska l�ra eleverna f�rst� hur viktigt det �r med alla m�nniskors frihet och r�ttigheter. Den ska ocks� l�ra dem att f�rst� och umg�s med andra och kanske annorlunda m�nniskor. Undervisningen ska bidra till v�nskapen mellan olika folk och folkgrupper och ge st�d �t FN:s arbete f�r freden. 3. Det �r i f�rsta hand f�r�ldrarna som har r�tt att v�lja vilken sorts undervisning barnen ska ha.

Artikel 27. 1. Alla m�nniskor ska ha r�tt att fritt delta i samh�llets kulturella liv. De ska ha lika r�tt att njuta av konst i olika former: b�cker, teater, film, bildkonst etc. De ska ocks� ha r�tt att ta del av vetenskapens framsteg inom olika omr�den. 2. Alla som har gjort n�got konstn�rligt verk eller vetenskapligt arbete har r�tt till skydd av sitt arbete och de inkomster det kan ge.

Artikel 28. Alla har r�tt till en s�dan ordning i samh�llet och mellan l�nderna att de h�r friheterna och r�ttigheterna kan bli verklighet.

Artikel 29. 1. Alla m�nniskor har skyldigheter mot det samh�lle som de beh�ver leva i f�r att kunna utvecklas p� b�sta s�tt. 2. N�r man anv�nder sina friheter och r�ttigheter m�ste man lyda de lagar som har kommit till f�r att skydda andras friheter och r�ttigheter.Man m�ste ocks� lyda s�dana lagar som har kommit till f�r att p� ett r�ttvist s�tt skydda samh�llets ordning och utveckling. 3. Ingen f�r anv�nda de h�r friheterna och r�ttigheterna f�r att angripa de grundl�ggande id�er som FN arbetar f�r.

Artikel 30. Den h�r f�rklaringens friheter och r�ttigheter f�r inte anv�ndas av n�got land, n�gon grupp eller n�gon person f�r att f�rs�ka angripa andras r�tt till samma friheter och r�ttigheter.

R�stuppgift

Du skall:

1.L�s min text om att l�sa upp texter nedan.

2. Hitta tv� stycken texter som du vill tr�na att l�sa in. En text som �r en fakta eller nyhetstext samt en text fr�n sk�nlitteratur. Texterna skall ta runt en minut styck att l�sa (motsvarar c:a 12 rader Times new roman, strl 12 i word)

3. Skriv g�rna om dom g�rna till talspr�k. L�s in dig p� texten s� du k�nner att du kan den, inte ordagrant men s� att du vet hur du texten skall l�ta n�r du l�ser.

4. L�ser in texten och lyssnar p� den tillsammans med Gustav.

Att l�sa in texter

N�r man l�ser en text �r det framf�r allt viktigt att bli ”kompis” med texten. Det inneb�r att man m�ste l�sa den ett antal g�nger f�r sig sj�lv, g�rna h�gt tills man k�nner att ”texten sitter”. Det man skall t�nka p� �r att alla ord som st�r i en text aldrig �r lika viktiga. Det g�ller att betona och trycka p� de ord och delar av meningar som �r extra viktiga, de delar som man helt enkelt vill ska s�tta sig f�r lyssnarna. Man b�r helt enkelt ha en variation i b�de tempo, volym och ton. Detta skapar en dynamisk inl�sning och det �r l�ttare f�r en lyssnare att inte vilja sluta lyssna eller byta radiokanal. F�r att skapa variation i tempo och utrymme f�r att andas l�gger man in s� kallade konstpauser. S�rskilt efter en mening som man vill ska sm�lta in i lyssnarnas medvetande. Ett bra tips innan man l�ser sin text kan vara att skriva om texten fr�n skrivtext till taltext. Ist�llet f�r ”det” kan man skriva ”de”. Det blir g�rna tydligt att man l�ser en text om man l�ser orden som de �r skrivna, m�let f�r en ber�ttare eller speaker �r att det ska l�ta som man just ber�ttar och inte l�ser en text. Man kan ocks� g�ra understrykningar p� de ord och delar av meningar som man vill trycka p�. Och man kan l�gga in en lucka i texten d�r man ska g�ra en konstpaus. Det finns lite olika uttryck f�r inl�sta r�ster: Ber�ttarr�st Kan vara helt eller delvis det som b�r fram n�got i en film, eller helt enkelt f�rklara n�got i filmen. Inte ovanligt i filmer som �r baserade p� b�cker d� man p� kort tidm�ste f� in mycket. Ocks� mycket vanligt i dokument�rfilm d� man kan beh�va f� fram mycket fakta. Man s�ger ocks� en ber�ttarr�st om en r�st som l�ser in en ljudbok Speaker Ett annat ord f�r ber�ttarr�st, men detta anv�nds mer om man l�ser in en text till TV-reportage Voiceover I film, t.ex. en person som dr�mmer eller t�nker. Man l�ser helt enkelt in det personen t�nker och l�gger p� bildsp�ret. Prata Kan vara t.ex. n�r reporten talar i ett reportage. Men egentligen ett mer slarvigt uttryck f�r tal i radio av en reporter eller programledare. Tips p� bra r�ster: • Hans Villius (T.ex. en m�ngd ber�ttarr�ster, som t.ex TV-programmet ”Svart p� vitt”) • Ernst-Hugo J�reg�rd (k�nd sk�despelare som l�st in m�nga ljudb�cker) • Hans Alfredsson • Claes Elfsberg, flera g�nger framr�stad som den nyhetsuppl�sare med mest f�rtroende. Detta �r ett exempel p� hur jag har skrivit om en faktatext, en nyhetstext f�r att kunna l�sa den i radio:

Fakta nyhetstext: Al-Qaidas kassa har sinat. De uppgav David Cohen, bitr�dande sekreterare p� finansdepartementet, under en konferens om pengatv�tt i Washington p� m�ndan. Enligt uppgift har al-Qaidas ledare g�tt ut offentligt och v�djat om pengar minst fyra g�nger under f�rsta halvan av 2009. Cohen menar att terrorn�tverkets inflytande minskat kraftigt tack vare USA:s anstr�ngningar att strypa finansieringen. USA har riktat in sig p� givare och f�rsv�rat penningtransaktioner, uppger BBC News. – Vi bed�mer att al-Qaida �r i sitt svagaste finansiella tillst�nd p� flera �r och ett resultat av det �r att deras inflytande minskar, sade Cohen. Han tillade att terrorn�tverkets finansiella situation snabbt kan v�ndas eftersom n�tverket har m�nga givare som �r ”redo och villiga att betala”. Talibanernas kassa �r fortfarande v�lfylld, trots USA:s anstr�ngningar att f�rs�ka kontrollera �ven deras kontantf�rs�rjning. Talibanerna finansierar sin r�relse genom en rad olika typer av brottslig verksamhet, framf�rallt droghandel.

Om mikrofoner

I denna texten som jag sammanst�llt kan man l�sa om olika mikrofontyper som anv�nds.

L�nken fungerar bara om man �r inloggad p� skolan.

OBS!! �PPNA FILEN SOM HETER OM MIKROFONER, INTE FILEN "MIKROFONTEKNIK"!

Om mikrofoner.